Ingen värdighet kvar...
Nån grillkväll blev de ju inte idag kan ja säga! De regnar och blåser isvindar här, samtidigt som min lilla trollunge är genomförkyld. Så vi har spenderat dagen mestadels inomhus och sysselsatt oss med film, tvätt & bad! Att krypa ner i ett varmt bubbelbad var precis vad en knubbis med foglossningar och en förkyld liten kille behövde =)
Foglossningar och ryggbesvär ja....
Vet inte varför jag aldrig lär mig att inte hålla på i samma takt med allt som tidigare! Drar igång med diverse små projekt och visserligen går det hur bra som helst medans jag håller på men sen är de kört. Lägger jag mig på rygg kan jag räkna med att ligga kvar där.
Vet inte hur många gånger jag har fått lov att be Fredde hjälpa mig upp eller knuffa över mig på sidan så jag på nåt sätt kan ta mig upp igen, finns ingen värdighet kvar i mig...
Idag medans jag och Elias låg i sängen och vilade så låste det sig i ryggen! Där låg ja och kom absolut ingenstans, varje liten rörelse kändes som knivhugg i kroppen. Fick ringa in Fredde från garaget men de gjorde inte saken bättre då jag fick ännu ondare när han skulle försöka hjälpa mig, vilket resulterade i att Elias blev arg och flög på honom.
Han trodde ju att Fredde gjorde mig illa, så vi fick spendera en stund med att försöka förklara att det inte var varken pappas, Elias eller bebisens fel att Mamma hade ont. Hur vi än sa så vred han de på ett sätt att nån gjorde mig illa.
Måste väl försöka inse mina begränsningar för ja vill varken hamna i ett låst läge eller se Elias sådär ledsen igen.
Nä, lite varma mackor kanske...
Otymplig, Eller ?!?
Letade fram varenda nål jag hade och gjorde mig av med hårproblemet idag =) Eftersom det är i olika längder och lite för kort på många ställen är det här de lättaste sättet att bli av med hår som inte vill sammarbeta...
Inte så välgjort men ibland är det skönt att få bort allt hår från ansiktet bara!
Dagarna flyger förbi, trodde ja skulle få de långtråkigt nu när jag är hemma igen men en massa nya uppgifter gör att det är allt annat än långsamt här hemma =) Kommande vecka kommer inte vara nå annorlunda.
Å pyret är de full fart på, magen växer och jag har börjat acceptera de faktum att min garderob har krumpit en hel del. Vissa stunder känner jag mig bara otymplig, ensam och less på att kroppen inte kan fungera som den ska, medans andra stunder mår jag som en prinsessa och känner att allt är helt rätt.
Missförstå mig inte nu, jag längtar som en galning efter den lilla som gömmer sig i magen, men jag har haft det lagomt roligt med båda mina graviditeter & önskar ibland att väntan inte var så fruktansvärt LÅNG!
V 23
Fast jämför man med hur stor den MINST kommer att bli så känner man sig ju smidig som sjutton istället ;)
V 39 med Elias i magen...
Veckorna rullar på =)
V 21
Jisses, nu växer magen med en rasande fart här hemma =) Full fart är det oxå på pyret där inne & även Fredde har fått känna av bebis rörelser i magen för ett tag sen.
Att klä på sig är dock inte speciellt kul längre...
Min garderob ser ut som ett bombnedslag med kläder över hela golvet för ingenting knns bra. Även om jag kommer i kläderna så känns de bökigt och knöligt. Byxorna trycker mot magen när ja sitter och tröjorna är alldeles för korta, tacka gud för att sommaren snart är här då krävs det ju inte så mycket kläder längre =)
Att köpa nya kläder känns inte heller så inspirerande när dom kommer att kunna användas en kortare tid sen är det bara att göra sig av med allt sånt.
Ahja, idag blir det bara myskläder så ja slipper dra fram allt och reta upp mig denna gång iaf =)
Kontroll
Var på besök hos BM i Måndags! Klämde lite på magen, fick papperen på allt från graviditeten med Elias (Kul att jämföra) & så lyssnade vi såklart på bebisens hjärta =)
Hjärtljuden låg på 149
Har ju haft ont nu den senaste veckan och trodde det var fogarna som spökade, men tydligen så är det ligamenten och smärtan jag har från morgon till kväll går inte att lindra med något bälte. Fick även ett förbud att sitta på "frisörstolarna" vi har på jobbet då det skulle förvärra det hela ännu mera. Så nu står jag större delen av dagarna och även om det känns i kroppen så har klarar jag mig ett längre tag på dagarna innan det gör riktigt ont.
Förresten, är ni sugna att vara med och tävla om produkter och ett hårspa till ett värde av 966:- så gå in HÄR och kika...
Nä, om man skulle försöka få lilleman i säng snart då, få se om läggningen lyckas bättre idag. Igår kväll när det var dax att sova lät de såhär...
- Mamma, ja kan inte lägga mig nu!
- Men klockan är mycket och det är dax att sova.
- Det är inte kväll nu, det är ju inte mörkt ute än.
Ingen idé att försöka förklara, tillslut fick även denna envisa lilla unge ge med sig =)
Lilla grynet!
Nu har vi fått se vårat lilla gryn som buffar och växer i magen =)
Allt såg bra ut, vilket var en lättnad att höra. När vi var upp på ultraljud med Elias i magen var man mest nyfiken på att se den lilla, medans jag nu varit mer orolig TROTS att jag faktiskt kännt av bebis i magen sen ett tag tillbaka. Nu var det iaf riktigt skönt att få se att allt såg bra ut och grynet var det full fart på.
Fredde tjatade in i det sista, men fick allt ge med sig och vänta tills i augusti med att få veta om det är en pojke eller en flicka =)
Vår bebis mår bra och är nu beräknad till den 27 augusti...
Nersliten till MAX idag!
En timme efter att ja kom till jobbet idag kom smärtan i bäckenet smygandes och mot slutet av dagen så brännde de ordentligt och ena benet var i princip bortdomnat. Ringde mödra och bad om att få ett bälte, men tydligen så hade ingen tid med mig så jag får vänta tills på måndag. Som tur va räddade Sandra mig så jag får låna ett av henne i morgon!
Nu sitter ja nersjunken i soffan, mina ben värker precis som den hemska växtvärken jag hade som barn. Det blir absolut ingenting gjort idag, då varje steg jag tar är en PINA!
Nä, man skulle kanske bädda ner sig ordentligt i soffan med trollungen och kolla på tv resten av kvällen. Älsklingen är på hockey i Leksand och kommer hem sent, vilket innebär att Elias kommer sova hos Mamsen inatt =)
I morgon är det dax för ultraljud i Falun...
Inte långt kvar!
(V 18)
På onsdag är det dax för ultraljudet som vi väntat på i EVIGHETER! Kommer ihåg den morgonen jag vaknade och det var dax att åka till Falun och få se våran lilla Elias. Den föräntansfulla känslan och nyfikenheten att få se vad som växer i magen!
Nu är det alltså snart dax igen, fast jag måste säga att jag är mycket mer nervös denna gång. Även om jag känner dom små "buffarna" från den lilla där inne, så funderar jag och oroar mig mycket mer.
Fast visst väntar jag med glädje oxå över att äntligen få veta och se hur våran bebis har det =)
V 16
(13+0) (15+5)
V 16 och äntligen tror jag att illamåendet har börjat ge med sig =) Maggen har växt snabbt dom här veckorna! Vilken skillnad de är från graviditeten med Elias, då tog ja inte första magbilden förens V 21 och då syns de knappt =)
Kan fortfarande känna av lite av illamåendet men det är inte alls lika illa som tidigare, så om en vecka eller så kanske det är borta helt och man kan få njuta lite av den växande magen och bebben som växer där inne =)
Vad gör jag för fel??
Eftersom Elias klarar kopporna riktigt bra nu så gjorde jag ett försök att ta tag i hemmet! Ingenting ansträngande egentligen mer än kanske när jag bar in matkassarna från bilen,(var TVUNGEN att åka och handla eftersom kylskåpet EKADE tomt) dammsugning och fortsatte med tvätthögen som skapats efter magsjukan.
Elias sitter uppe och kollar på film och jag hänger upp den sista maskinen med tvätt när det hugger till i magen på mig. Dax igen, var min första tanke så jag tog mig snabbt upp på övervåningen, fick tag på telefonen sen hamnar jag på köksgolvet..
Ringer Fredde som kommer hem på en gång då jag inte vet om jag kommer svimma av den här gången och kan inte hjälpa Elias om han skulle vilja något.
Efter en stund börjar det lugna sig men jag vågar inte resa mig utan ligger kvar ett tag till innan jag kommer upp från golvet.
Smärtan är hemsk, men den här gången klarade jag mig från att svimma av iaf! Det känns fortfarande lite så jag håller mig extremt lugn ikväll. Antar att jag måste försöka få tag på min BM i morgon för att tala om att det hänt samma sak igen, dom ville ju veta om det upprepades.
Duscha, bädda ner mig i soffan och vänta på att Desperate housewifes ska börja kanske..
Det efterlängtade brevet..
I går kom det efterlängtade brevet, den 24 Mars är det dax för ultraljudet =)
Hormoner!!
Känns som mina hormoner tar över mig idag! Tankar om alla möjliga sjuka saker som gör mig ledsen, arg & gråter för minsta lilla.
Skulle bara vilja krypa upp i famnen på min älskling, med lilleman brevid oss och glömma världen utanför ett tag.
Det känns som en evighet kvar tills vi får hålla vår bebis, och det är en lång väg med hormoner, illamående, värk m.m.. Missförstå mig inte nu.. Visst är det mycket härliga och mysiga känslor oxå men kan dom inte visa sig snart då??? Den här gången känner jag verkligen av att hormonerna i kroppen förändrar mig och med illamående som spökat vill jag bara att det ska vara över och hålla min bebis i famnen istället!
En liten bula =)
(V 14) Magen växer mycket snabbare den här gången!
Har ingen jämförelsebild då det inte började synas med Elias förens närmare V 18 eller nåt, nästa gång kanske =)
Varför vill det inte gå över??
Va kul och få läsa alla kommentarer om era känningar av bebis i magen =) Verkar som många omföderskor känner ganska tidigt så då är de nog den lilla vildingen jag känner som sprattlar i min mage =)
Dagen har defenitivt INTE varit bland dom bättre! Illamående precis HELA dagen och vad jag än gör så verkar det inte vilja gå över. Jag har ju inte mått illa på dagarna på länge nu, utan de brukar komma till kvällen men idag verkar de inte bli bättre överhuvudtaget. För att göra det hela ännu drygare kommer inte Fredde hem förens sent ikväll så jag kan inte direkt lägga mig på soffan när ja kommer hem.
Kommer med ALL sannorlikhet att lägga mig samtidigt som Elias ikväll..
Sprattel i magen ??
Ännu mera snö ska tydligen ner på backen, hur länge ska det snöa den här gången då???
Smärtan i magen har inte visat sig men jag känner fortfarande av om jag lyfter tungt eller går för snabbt att det börjar spänna i magen. Klart att det känns lite när de växer och så, fast innan kramperna kände jag absolut ingenting i magen! Ingen växtvärk, ingenting, så allt har kommit efter de..
Nu har jag kännt två gånger den senaste veckan, att det "sprattlar" och killas lite svagt. Jag vet absolut inte om det är bebis ja känner eller om jag inbillar mig. Det känns ju en aning tidigt än, jag frågade ju läkaren och han sa att det är väl ingen omöjlighet fast de är ju tidigt förstås.
Är ju i mitten av V 14, hur tidigt kände ni av bebisen i magen?? Elias kände jag ju inte av förens närmare ultraljudet..
Läste nånstans att dom flesta blivande mammor känner av fosterrörelser mellan V 16 och 20, medans omföderskor kan känna av det tidigare!
Ser iaf fram emot att känna dom små "buffarna" i magen igen =)
Plötsligt vänds allt upp & ner..
Elias satt inne på sitt rum och tittade på film, när det plötsligt högg till i magen på mig. Jag rasade ihop på badrumsgolvet och vart liggandes där, Smärtan i magen var HEMSK!
Kallsvettig och yr kände jag att jag var påväg att svimma av..
Öppnar ögonen och Elias sitter brevid mig och ser allmänt förvånad ut. Lyckas få Elias att hämta telefonen så jag kan slå numret till Fredde och han får prata lite med sin Pappa. Efter de vart han lite lugnare och jag försökte tala om för honom att det inte var någon fara och tillslut fick jag in honom i sitt rum igen.
Tror jag svimmade av efter de för jag vaknar till på badrumsgolvet och smärtan i magen är borta! Tidsuppfattningen är lika med noll men jag tror att jag har legat där närmare en timme iaf.
Tar mig till soffan och ringer kvinnokliniken i Falun, där får jag prata med en sköterska som lugnar mig och säger att det troligtvis kan vara kramper jag fått och att dom inte gör någon kontroll eftersom jag inte har några blödningar i samband med smärtan.
Frågar om det verkligen är okej att vi drar iväg till Örebro och det var ingen fara, men jag skulle höra av mig om något mer händer...
Efter badet på lördagen känner jag något är fel och visst är det en mindre blödning! Ringer Örebro sjukhus och har ett långt samtal med dom som försöker lugna mig IGEN och försäkrar att det inte är mycket dom kan göra. Jag kan få komma på en kontroll men det kan visa att det är bra för stunden och en timme senare så kan det vända igen + att väntetiden var på flera timmar. Jag får rådet att avvakta ännu en gång och höra av mig om jag får några ytterligare blödningar, men att försöka ta det så lugnt som möjligt och höra av mig till Falun när jag är på hemmaplan igen.
Söndag morgon visar sig en mindre blödning igen fast denna gång var det inte mycket alls så jag avvaktar tills i morse då jag ringer upp till kvinnokliniken i Falun och förklarar vad som hänt.
Dom vill att jag kommer upp så att vi får kolla att allt ser bra ut nu när det varit såhär i några dagar så vi åker! Nervös som sjutton är jag och alla möjliga hemska tankar far omkring i mitt huvud..
Ett evigt väntande....
En undersökning görs och vi får se lilla skrutt som är enormt livlig och mår hur bra som helst i Mammas mage =) En enorm lättnad och lycka över att se denna lilla varelse.
Nu hoppas jag att jag slipper oroa mig mer och att kramperna aldrig återkommer igen..
Barnrum
Redan har viljan att pyssla med nästa bebisrum fallit på =) Tyvärr har vi ju inget rum som står tomt så det är bara att hålla planerna kvar i huvudet några månader till.
De är ju lite tidigt endå för stora planer och ändringar men ja blir ju så sugen! Så hör jag hur andra pysslar och köper bebisgrejer (som är längre in i graviditeten dock) å då blir ja ju så sugen ja mä.
Har iaf börjar med att "förstora" Elias rum nu. Vi har ju ett mindre rum (hall) utanför hans rum, där bara hans garderob varit men vi insåg att han behöver nog den ytan oxå om alla leksaker och sånt ska få plats ordentligt. En rensning behöver oxå göras för de finns hundratals smågrejer som ligger trasiga och som aldrig används.
Hur kan EN unge ha så fruktansvärt mycket grejer??!!!!!?
Så jag har iaf ett halvt barnrum att pyssla med, får väl försöka kontrollera mig liiite iaf =)
Men när kan man börja pyssla på riktigt då??????
Provsvaren..
Glukosprovet gick ju riktigt bra idag =)
Har hört en hel del negativt om de där och var verkligen bered på att få hälla i mig en riktig sörja. Spydde precis hela morgonen så ja såg ut som ett lik när ja kom fram till lasarettet, sen var de dax för drinken =) De första glaset gick ju ganska lätt, "de här blir inga problem" tänkte ja..
När andra glaset skulle i så förstod ja var alla hade menat med att de var så fruktansvärt sött och sliskigt. De blir verkligen för mycket men ja fick i mig de oxå sen var de bara att vänta.
Cissi hjälpte massor och gjorde de hela mycket lättare, tiden gick förbi rätt snabbt när vi satt igång med långa diskussoner om både de ena och de andra ;)
Proverna var iaf TOPPEN =) Så inga mer sånna där besök för min del...
Inte vad jag hade väntat mig
Besöket hos BM gick väl sådär!
Blodtryck: 105/60
HB: 127
Blodtrycket var ju lågt sist oxå å det är väl därför jag har sån yrsel ibland, men ja slipper iaf järntabletter än så länge. Något som var mindre bra var ju att jag hade alldeles för hög sockerhalt.
Det ska ligga på under 7 och min låg på 8! Så på tisdag ska jag till labb för att ta mer prover och kolla om det ligger högt och om jag måste träffa läkare. Min BM sa att det kunde vara något tillfälligt oxå och det hoppas jag verkligen.
Så jag håller tummarna att det visar sig vara en tillfällighet och att proverna är bra på tisdag.
Testet dom ska göra är att sticka mig i fingret, ge mig nå sött och vidrigt att dricka sen sitta och vänta i 2 timmar innan det är dags för stick i fingret igen. Ingenting får jag äta heller från kl 00 på natten till 10 på förmiddagen, sen gäller de att försöka behålla allt oxå för hamnar jag framför toan då är de bara att börja om. Det kommer vara de svåra eftersom jag har morgonillamående och får inte äta frukost.
Hoppas att kanske min vän Cissi följer med och håller mig i handen =) De skulle inte vara helt fel med sällskap!
