Att EN människa kan reta upp mig så fruktansvärt ibland! För det mesta orkar jag inte ens bry mig men ibland blir de bara för mycket och ja blir bara så trött.

Jag vet att människor förändras med tiden men nån måtta får de väl ändå vara!

Hur kan man bara glömma att faktiskt bry sig om andra?? Att ta vara på sina vänner?? Om det kanske inte alltid skulle handla om EN person jämt utan att man faktiskt ibland lyssnar på någon annan oxå, tillslut står man där alldeles ensam... 

Egentligen så är de mest patetiskt...